På CES 2026, bland humanoida robotar och AI-drivna prylar, var en av mässans mest känslomässigt berörande produkter inte skapad för produktivitet eller underhållning. Den var skapad för trygghet. Tombots Jenny är ett fullt interaktivt robotdjur för emotionellt stöd, utvecklat specifikt för äldre personer som lever med demens eller Alzheimers sjukdom.
Idén bygger på grundaren Tom Stevens egna erfarenhet, då han tvingades ta bort sin mammas hund efter att hon fått sin diagnos. Jenny skapades för att fylla ett mycket specifikt behov: att erbjuda de känslomässiga fördelarna med ett husdjur utan de säkerhetsrisker som ett levande djur kan innebära.
Till skillnad från många andra robothusdjur är ambitionen dessutom att Jenny ska klassificeras som en FDA-registrerad medicinteknisk produkt.
Testat och skrivet av Lucía Bima
Översatt av Amanda Westberg
Design och realism – en knähund som känns levande
Jenny är utformad för att likna en Labrador Retriever-valp på 8–10 veckor. Realismen är långt ifrån en slump. Tombot samarbetade med Jim Henson’s Creature Shop, samma studio som ligger bakom Mupparna, för att finslipa både utseende och rörelsemönster.
Hon är medvetet konstruerad som en knähund och inte som en robot som går omkring. För äldre personer med begränsad rörlighet kan föremål på golvet innebära en fallrisk. Därför är Jenny avsedd att vila tryggt i användarens knä och reagera på beröring.
Äldre kvinna i rullstol med robothunden Tombot Jenny i knät för emotionellt stöd vid demens- och Alzheimer-vård.
Pälsen är:
- Allergivänlig
- Antimikrobiell
- Mjuk och behaglig att röra vid, vilket är en viktig del av många terapiformer för personer med demens
Under pälsen finns kapacitiva beröringssensorer placerade över huvudet, ryggen, nacken och tassarna.
Pros
Mycket realistisk päls och ansiktsdesign
Utformad för säker användning i knät
Allergivänliga och antimikrobiella material
Cons
Kan inte gå omkring på egen hand, vilket är ett medvetet designval
Vissa användare kan fortfarande uppleva realismen som artificiell
Funktioner och interaktion – AI som beter sig som en hund
Jenny är inte en enkel animatronisk leksak med förprogrammerade rörelser. Hon är en autonom robotkompanjon som drivs av det Tombot själva beskriver som “dog AI”.
Hon kan:
- Känna av olika typer av beröring, från lätt klappning till mer intensiv kontakt eller när hon hålls i famnen
- Reagera på röstkommandon
- Vända sig mot ljudets riktning med hjälp av fyra mikrofoner
- Registrera ljusnivåer och undvika att skälla i mörka miljöer
- Upptäcka rörelser via accelerometrar och gyroskop
- Övervaka temperaturen och stänga av sig själv om den blir för varm
Jenny har dessutom stöd för flera språk och kan få ett eget namn via den tillhörande appen. När namnet väl har ändrats reagerar hon endast på det nya namnet.
She also supports multiple languages and can be renamed through the companion app — once renamed, she responds only to that chosen name.
That level of unpredictability is intentional. Tombot’s research showed that robotic movement had to feel organic to create genuine emotional attachment. Early versions that “moved like robots” didn’t resonate as strongly.
Pros
Riktningsbestämd ljudigenkänning
Kan skilja mellan olika typer av beröring
Flerspråksstöd
Personligt namn som användaren själv väljer
Cons
Kan få svårare att uppfatta kommandon i mycket bullriga miljöer
Anpassningsmöjligheterna är fortfarande främst begränsade till appen
Medicinsk inriktning – mer än en leksak
Tombot positionerar Jenny som ett medicinskt hjälpmedel med syftet att lindra beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.
Målet är att:
- Minska oro och agitation
- Sänka ångestnivåer
- Potentiellt minska behovet av vissa psykofarmaka
Företaget uppger att Jenny ska registreras hos amerikanska FDA enligt en 510(k)-undantagen klassificering, vilket innebär att produkten måste uppfylla medicintekniska tillverkningskrav men inte behöver genomgå ett traditionellt förhandsgodkännande.
Utöver demens har Tombot även sett ett stort intresse från familjer till:
- Barn med autism
- Vuxna med PTSD
- Personer med ångest eller egentlig depression
- Cancerpatienter
- Personer som av olika skäl inte kan ta hand om ett levande husdjur
Samarbeten med sjukhus och vårdboenden pågår redan.
Pros
Stark klinisk inriktning och forskningssamarbeten
Utvecklad specifikt för vårdmiljöer inom demensvården
Möjlighet till fjärrövervakning
Cons
Fullständiga kliniska studier pågår fortfarande
Den medicinska klassificeringen kan skilja sig mellan olika länder
Batteri och app – enkel för användaren, flexibel för anhöriga
Jenny laddas på samma sätt som en smartphone och är konstruerad för att räcka en hel dag på en laddning.
Den valfria appen för anhöriga och vårdgivare gör det möjligt att:
- Byta namn på Jenny
- Justera beteendet, exempelvis lugnare eller mer energiskt
- Styra hur mycket hon skäller
- Ändra olika inställningar
Det viktiga är att appen inte är ett krav. Användaren kan helt enkelt ladda Jenny och börja interagera direkt utan någon teknisk installation, vilket är ett medvetet beslut med äldre användare i fokus.
Batteritid som räcker hela dagen
Appen är helt frivillig
Enkel laddning via vägguttag
De mer avancerade funktionerna kräver hjälp från en anhörig eller vårdgivare
Programvaran och framtida funktioner fortsätter att utvecklas
Teknik med ett tydligt mänskligt syfte
Det som gör Tombot Jenny unik är att hon inte försöker imponera med spektakulära funktioner. Hon är utvecklad för en mycket utsatt målgrupp och bygger på ett verkligt problem inom vård och omsorg. För familjer som lever med demens, autism eller trauma erbjuder Jenny något ovanligt inom konsumentrobotik: en produkt som är utvecklad för att skapa känslomässig trygghet snarare än att bara vara underhållande.
Hon kommer inte att ersätta ett levande husdjur för alla. Men för personer som inte längre kan ha ett riktigt djur på ett säkert sätt kan Jenny bli ett meningsfullt alternativ, utvecklat med medicinska ambitioner, genomtänkt design och en förvånansvärt varm och livfull personlighet.
